Saknaden gör sig hörd..

Jag saknar en person så enormt mycket att jag blir gråtfärdig varje gång jag tänker på det. Jag saknar att prata, skratta, flina, skoja och också att bråka med denna person. När ska det sluta göra ont? Personen finns ju kvar.. men jag har ändå förlorat personen.... det kommer aldrig att bli som förr i tiden. Jag saknar den tiden. Hade jag vetat om att jag skulle sakna den tiden så mycket då skulle jag ha njutit och uppskattad den mer när den fortfarande var min verklighet.